Hvernig barst Grasset-próf til Ísla

Hvernig barst Grasset-próf til Íslands?
Okkur lék hugur á að vita hvernig
Grasset-prófið hefði borist til Íslands og
spurðum nokkra eldri kollega okkar um
þetta. Í ljós kom að taugalæknar sem
lærðu í Englandi, Bandaríkjunum, Noregi
og Danmörku höfðu ekki lært eða
tileinkað sér þetta heiti í framhaldsnámi
sínu. Ásgeir B. Ellertsson hafði hins
vegar vanist því að tala um Grassetpróf
þegar hann var við framhaldsnám
í taugalækningum við Karolínska
sjúkrahúsið í Stokkhólmi árin 1964-1968.
Margir fylgdu í fótspor Ásgeirs og
lærðu sína taugalæknisfræði við sama
sjúkrahús. Þaðan virðist notkun heitisins
því hafa borist til Íslands. Grasset styrkti
svo stöðu sína hér á landi eftir því
sem taugalæknum menntuðum í Svíþjóð
fjölgaði.
Hver var Grasset og
hvaðan kom hann?
Læknirinn Joseph Grasset (1849-1918)
var fæddur og uppalinn í Montpellier
í Suður-Frakklandi. Hann stundaði
nám í læknisfræði í heimaborg sinni
og þar starfaði hann síðar sem læknir
og prófessor í læknisfræði. Grasset
hafði einkum áhuga á tauga- og
geðlæknisfræði og einnig dulspeki.6
Í taugalæknisfræðinni eru væg sjúkdómsteikn
oft mikilvæg í greiningarskyni
en þau geta einnig verið gagnleg til að
greina á milli vefrænnar og starfrænnar
röskunar (á ítölsku eru þau kölluð „i
„piccoli segni“). Grasset lýsti nokkrum
slíkum sjúkdómsteiknum sem eru nefnd
eftir honum.7
1) Sjúklingur með heilahvelsskaða, sem
veldur lömun, snýr höfði og augum
í átt að hinu skaddaða hveli og frá
hliðinni sem er lömuð (Grasset´s law).
Í staðflogi snúa höfuð og augu frá
heilahvelinu sem veldur floginu.
2) Þegar liggjandi sjúklingur með
lamaðan fótlegg reynir að lyfta
honum spyrnir hann niður með
heilbrigða fætinum, en í starfrænni
truflun lyftist heilbrigði fóturinn
(Grasset´s phenomenon).
3) Hjá sjúklingi með helftarlömun
er samdráttur höfuðvendis (m.
sternocleidomastoideus) eðlilegur þeim
megin sem lömunin er (Grasset´s sign).
Sjúklingurinn getur því snúið höfði til
gagnstæðrar áttar við lömuðu hliðina.
Hvað eigum við að nota í staðinn
fyrir heitið Grasset-próf?
Svíar hafa ekki enn gert sér grein fyrir
hvaðan notkun þeirra á Grasset heitinu
á umræddum þætti taugaskoðunar
er kominn. Þeir hafa hins vegar lagt
Grasset til hliðar og í ljósi þess sem
sagt er hér að framan er eðlilegt að við
gerum slíkt hið sama. Í staðinn leggjum
við til að tekið verði upp íslenskt heiti
yfir þá skoðun sem Grasset heitið hefur
hingað til verið notað um. Okkar tillaga
er að heitið armréttupróf verði notað í
stað Grasset-prófsins.
1. Handleggur helst í óbreyttri stöðu
og sígur ekki. Þá mætti tala um
neikvætt armréttupróf.
2. Hendi ranghverfist og handleggur
beygist um olnboga og getur sigið.
Armréttupróf telst jákvætt.

Resultat (svenska) 1:

Hur Grasser fått testet till Island?
vi var angelägna om att veta hur
Grasse testet hade nått Island och
frågade några av våra äldre kollega
som. Man fann att nerv läkarna
lärt sig i England, USA, Norge
och Danmark hade inte lärt sig eller
fått detta namn i examen
arbete. Asgeir B. Ellertsson å andra
sidan van vid att prata om Grassetpróf
när han var att ta examen
i neurologi vid Karolinska
sjukhuset i Stockholm under åren 1964-1968.
många följer i fotspåren av Asgeir och
lärt sin nervmedicin vid samma
sjukhus. Det verkar använda termen
för att ha nått Island. Grasse stärkte
så deras ställning i det här landet så långt
som neurologer utbildade i Sverige
ökat.
Grasse Vem och
vart tog han vägen?
doktor Joseph Grasser (1849-1918)
föddes i Montpellier
i södra Frankrike. Han förföljde
studier i medicin i sin hemstad
och där han senare arbetade som läkare
och professor i medicin. Grasse
hade särskilt intresse neurologiska och
psykiatri samt dulspeki.6
neurala medicin milda tecken sjukdoms är
ofta viktigt i diagnostiska syften
, men kan också vara bra att
skilja mellan histologiska och funktionella
störningar (på italienska kallas de ?? i
"Piccoli Segni "). Grasse beskrev flera
sådana tecken sjukdoms nämns
med honum.7
1) en patient med en hjärnskada som
orsakar förlamning, vänder på huvudet och ögon
i vindriktningen och skadade från
sidan är förlamad (Grasset lag).
Istället anfall vända huvuden och ögon från
korsade som orsakar kramper.
2) När en patient ligger
förlamad ben försöker lyfta
honom ber honom ner med ett
friskt ben, men funktionella
störningar orsakar foten hälsa
(Grasset fenomen).
3) hos patienter med hemiplegi
är lågkonjunktur höfuðvendis ( . m
muskeln) det normala
. sidan förlamning kan ge lindring är (Grasset sigill)
patienten kan vända huvudet till
motsatt riktning den förlamade sidan.
: Vad skall vi använda istället
? löftet Grasse testet
har svenskarna ännu inte insett
där användning av Grasse namn
på elementen neurologiska undersökningen
har kommit. Men de har gjort
Grasse åt sidan och med tanke på att
sägs ovan är det naturligt att vi
gör samma sak. Istället har vi
lagt till för att ta en isländsk namn
av den uppfattningen att Grasser lovade
hittills använts. Vårt förslag
heter armréttupróf användas i
stället för Grasse-test.
1. Arm kvar i sitt ursprungliga läge
och sjunker inte. Då skulle man kunna säga
negativ armréttupróf.
2. Rang kretsar hand och arm
böjd vid armbågen och kan glida.
Armréttupróf vara positivt.